Till vardags när skolan är i gång och jag har planerade träningstider är det mycket enklare att lyckas med insulindoserna...

Vardag

Trots att jag har diabetes typ 1 kan jag leva precis som vem som helst. Jag kan leva mitt liv, jag kan följa mina drömmar och mål. Även om jag ibland måste anpassa vardagen till viss del. 

Vi är alla olika, men jag som person vill helst ”smälta in” i mängden. Det jag menar är att jag ofta försöker anpassa mig så gott det går till alla runt omkring mig och deras önskemål. Jag är inte den som alltid prioriterar mig själv först och ser till mina behov och önskemål. Det här leder till att jag ibland blir extra utmanad av min diabetes.

Jag tycker om struktur och tydliga planer, i och med att det underlättar mitt liv så otroligt mycket. Allt blir så mycket enklare. Och när jag får till ett så bra blodsocker som möjligt så mår jag också så bra som möjligt. Jag tror inte en person utan diabetes riktigt kan förstå hur mycket arbete det är bakom alla planer. Jag önskar jag kunde leva ett lika spontant liv som många andra gör. Men om jag är spontan är det mycket svårare för mig att få till ett bra blodsocker.

Till vardags när skolan är i gång och jag har planerade träningstider är det mycket enklare att lyckas med insulindoserna och att nå en optimal blodsockernivå. När jag till exempel är i väg på läger, tävlingar eller har lov är dagarna inte lika planerade och det kan hända mer spontana grejer. När jag då är den som försöker anpassa mig till alla andra leder det till att mycket spontana saker kan hända. Det är inte så mycket planerat i förväg och det blir då en större utmaning för mig att kunna ligga ett steg före min diabetes. Men jag gör så gott jag kan av situationen och med till exempel extra kolhydratintag och temp basal så går det ofta ganska bra ändå.

Jag kan leva ett liv precis som vilken person som helst. Det är bara en större utmaning ibland.

DIA.SE.270-01-AUG2022