Insulininjektioner: var och hur ska du injicera insulin
Insulininjektioner: var och hur ska du injicera insulin
Om du nyligen har fått diagnosen diabetes, eller om du känner någon som har det, har du troligtvis undrat över många saker. Om du själv har fått diabetes har ditt diabetesteam säkert redan svarat på många av dina frågor.
Ifall du har fått insulin utskrivet handlade en del av frågorna kanske om det. Insulin är ett läkemedel som sänker blodsockret och kan användas i behandlingen för den som har diabetes.
Den här artikeln förklarar vad insulin är, varför du behöver insulin och hur du själv sköter behandlingen genom att ta injektioner med insulin.
Vad är insulin?
Insulin är ett hormon som tillverkas av specialiserade celler i bukspottkörteln, ett av kroppens organ. Insulin reglerar halten av glukos i blodet (blodsockret). Insulinet frisätts till blodomloppet och får celler i hela kroppen att ta upp glukos från blodet. Insulinet reglerar även kroppens användning av kolhydrater, fett och protein.
Insulin togs fram och renades första gången 1921. Forskarna som visade att det nya ämnet kunde sänka glukoshalten i blodet fick Nobelpriset i medicin 1923 för sin upptäckt. Du kan läsa mer om det i vår korthistorik om insulin.
Insulin är ett väldigt vanligt läkemedel som används över hela världen. Man räknar med att det sammanlagt finns mellan 150 och 200 miljoner personer med diabetes som använder insulin.
Vad är insulininjektioner?
Miljontals människor injicerar sig själva med insulin varje dag. Många andra diabetesläkemedel går att ta som tabletter eller en lösning, men det fungerar inte med insulin. Det måste ges under huden (subkutant), i en ven (intravenöst) eller i en muskel (intramuskulärt).
Den som har diabetes tar sitt insulin subkutant, genom att injicera det i fettlagret under huden med hjälp av en nål som fästs på en spruta eller med en insulinpenna. I de nordiska länderna används oftast insulinpenna. Det går också att använda en insulinpump för att tillföra insulin till kroppen.
Vilken typ av diabetes kräver injektioner med insulin?
Det finns flera typer av diabetes. Vissa typer måste behandlas med insulin. Andra typer går att behandla med insulin men det behövs inte alltid. Det beror på hur personens diabetes reagerar på andra behandlingar och på förebyggande åtgärder.
Typ 1-diabetes
Vid typ 1-diabetes har de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln förstörts av kroppens eget immunsystem. Det gör att kroppen får brist på insulin och måste få insulin tillfört utifrån genom behandling.
Samma sak gäller om bukspottkörteln tagits bort helt eller skadats så att den inte längre kan producera insulin.
Insulin krävs alltid vid typ 1-diabetes. För den som har typ 1-diabetes eller av annan anledning inte kan producera insulin är insulinbehandlingen livsviktig.
Typ 2-diabetes
Vid typ 2-diabetes har kroppens celler blivit resistenta (okänsliga) mot insulin. Vi vet inte exakt vad som orsakar typ 2-diabetes, men faktorer som ärftlighet och fetma har betydelse. Bukspottkörteln försöker motverka tillståndet genom att producera mer och mer insulin. De insulinproducerande cellerna klarar inte av det i längden, och då går sjukdomen in i en ny fas.
Insulin krävs ibland vid typ 2-diabetes. Det är en av många olika behandlingar som finns för personer med typ 2 diabetes.
Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes utvecklas under graviditeten. Den kan behandlas genom att man ändrar sina matvanor och motionerar. Det kan hända att man måste ta insulin om det inte går att få kontroll över blodsockret enbart med kost och motion.
Monogen diabetes (MODY)
En annan typ av diabetes kallas monogen diabetes, eller MODY. Det är egentligen ett samlingsnamn för olika typer av ärftlig diabetes. Dessa kan bäst beskrivas som en form av typ 2 diabetes hos unga. En genetisk mutation (en förändring av arvsanlagen i kromosomerna) påverkar cellerna i bukspottkörtelns förmåga att tillverka eller släppa ut insulin. Olika varianter av MODY behandlas olika. Vissa varianter går att behandla med läkemedel som innehåller ämnet sulfonylurea i låga doser,vissa behöver andra diabetesläkemedel och insulin kan behövas till vissa former.
Vilka typer av insulin finns?
Insulin kan klassificeras på olika sätt. Ett sätt är efter hur snabbt insulinet verkar när det har injicerats.
- Direktverkande insulin: högst effekt efter 30 minuter, varar i 3–5 timmar. Direktverkande insulin används i samband med måltider eller för att korrigera ett högt blodsocker. Vid behandling med insulininjektioner brukar man kombinera direktverkande insuliner med ett långverkande insulin för att hålla glukoshalten i blodet på rätt nivå över hela dygnet
- Kortverkande insulin: högst effekt efter 90–120 minuter, varar i 6–8 timmar. Denna typ av insulin tas före måltider, men används mer sällan i dagens diabetesvård.
- Medellångverkande insulin: högst effekt efter 4–8 timmar. Medellångverkande insulin hjälper till att hantera blodsockret under dygnet och tas oftast två gånger per dag.
- Långverkande insulin: finns i flera varianter, verkar i från 12 timmar och upp till 3 dygn. Genom att denna typ av insulin har så lång verkningstid får det en platåeffekt som gör att man inte behöver ta insulin lika ofta.
Det finns också insulinläkemedel som innehåller en blandning av kortverkande och medel- eller långverkande insulin . Dessa kallas mixinsulin eller blandinsulin.
Var kan jag injicera insulin?
Var kan jag injicera insulin?
Oftast injiceras insulin i lagret av underhudsfett, precis under huden. Det kallas subkutan injektion. Det anses lättare att injicera under huden än med andra metoder, som intravenöst (i en ven) eller intramuskulärt (i en muskel).
De ställen som rekommenderas för insulininjektion är magen, låren, skinkorna och överarmarna.
Alla ställena passar inte för alla som behöver injicera insulin. För barn och personer med lite underhudsfett eller mycket magmuskler kan det till exempel vara svårt att lyfta upp ett hudveck på magen att injicera i.
Det rekommenderas också att man ”roterar” injektionsställen. Det betyder att man inte ska injicera på samma ställe många gånger i rad utan växla mellan olika platser. Det minskar risken för komplikationer av injektionerna,såsom ärr eller att det bildas fettkuddar under huden. Det är också viktigt att komma ihåg att insulin tas upp på olika sätt från olika injektionsställen. Därför ekommenderas rotation inom ett visst område.
Så här tar du insulininjektioner
Insulininjektioner kan tas med nål och spruta. I de Nordiska länderna används oftast insulinpennor. Dessa ser ut som en tjockare penna, fungerar som en spruta och innehåller insulin i en förfylld ampull.
Både injektionsflaskor och ampuller med insulin till sprutor eller pump och insulinpennor ska förvaras i kylskåp innan de öppnas. När förpackningen har öppnats förvaras normalt insulinet i rumstemperatur.
Ditt diabetesteam lär dig rätt teknik för att injicera insulin. I princip går det till så här:
- Spruta ut 1-2 enheter insulin i luften för att se till att insulin finns framme i spetsen av nålen
- Välj vilken dos du ska ha
- Välj injektionsställe
- Lyft upp huden med tummen och pekfingret
- Sätt in nålen
- Injicera insulinet
- Håll kvar nålen och räkna långsamt till 10
- Dra ut nålen
- Släpp hudvecket
Du kommer att få lära dig injicera insulin på rätt sätt.
Det finns andra tekniska lösningar för att ge insulin, bland annat olika typer av insulinpumpar.
Bieffekter av insulininjektioner
Alla läkemedel kan ha olika biverkningar. Det gäller även insulin.
Biverkningarna av insulin kan delas upp i biverkningar på kroppen av själva insulinet och bieffekter av att du tar injektioner.
Bland de biverkningar själva insulinet kan ha finns hypoglykemi (för lågt blodsocker) och viktuppgång. I sällsynta fall kan elektrolytbalansen rubbas, till exempel i form av brist på kalium.
Bieffekter av injektionerna kan vara smärta på injektionsstället, ärr eller något som kallas lipodystrofi, som gör att det bildas fördjupningar (kratrar) eller svullnader i huden.
Insulininjektioner: sammanfattning
Insulininjektioner är en viktig behandling för den som har diabetes. Diabetesteamet lär dig hantera din diabetes med insulin och hur du injicerar insulin på rätt sätt så att det får önskad effekt.
Om du vill ha mer information om insulin, om injektioner eller om hur du hanterar din diabetes bäst ska du prata med diabetesteamet. De hjälper dig med det du behöver veta.
DIA.SE.226.01-JUN22
Källor
- Thota S, Akbar A. “Insulin.” [Updated 2021 Jul 16]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan-.
- Wilcox G. “Insulin and insulin resistance.” Clin Biochem Rev. 2005; 26(2):19-39.
- Buse JB, Davies MJ, Frier BM, et al. “100 years on: the impact of the discovery of insulin on clinical outcomes.” BMJ Open Diabetes Research and Care 2021; 9:e002373.
DOI: 10.1136/bmjdrc-2021-002373 - Dolinar, Richard. “The Importance of Good Insulin Injection Practices in Diabetes Management.” US Endocrinology, 2009; 5(1):49-52
DOI: 10.17925/USE.2009.05.1.49 - Kalra S, Czupryniak L, Kilov G, et al. “Expert Opinion: Patient Selection for Premixed Insulin Formulations in Diabetes Care.” Diabetes Ther. 2018; 9(6): 2185-2199. DOI:10.1007/s13300-018-0521-2
- Anders H. Frid, MD; Gillian Kreugel, DSN; Giorgio Grassi, MD; Serge Halimi, MD; Debbie Hicks, DSN; Laurence J. Hirsch, MD; Mike J. Smith, DSN; Regine Wellhoener, MD; Bruce W. Bode, MD; Irl B. Hirsch, MD; Sanjay Kalra, MD; Linong Ji, MD; and Kenneth W. Strauss, MD. “New Insulin Delivery Recommendations.” Mayo Clin Proc. n September 2016; 91(9):1231-1255
- MODY referenser https://www.diabetesportalen.lu.se/om-diabetes/mody
- https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/diabetes/monogen-diabetes-mody/
- Injektionsteknik: Ragnar Hanås bok, Typ1 Diabetes hos barn och unga samt https://www.bd.com/sv-se/products/diabetes-care/diabetes-learning-center/injecting-with-a-pen
