Diabetes och psykisk hälsa: Hur hänger de ihop?

Hur hänger diabetes och psykisk hälsa ihop?

Omkring en tredjedel av alla som har diabetes har psykiska eller sociala problem som gör det svårare för dem att hantera sjukdomen. 

Det finns ett antal tillstånd som har visats ha samband med diabetes, bland annat depression, ångest, sömnproblem och ätstörningar.

Om du upplever psykisk ohälsa kan det vara svårare för dig att följa behandlingsplaner och klara egenvården av diabetes.  Psykiska ohälsa kan också öka risken att erfara fler diabetesrelaterade komplikationer.

Diabetesstress

Med diabetesstress menas negativa känslor och bördan av egenvård som kan förknippas med diabetes Termen används för att beskriva ett känslomässigt tumult och missmod som särskilt kan förknippas till att leva med diabetes och dess behandling.

Diabetesstress är en kombination av fyra faktorer:

• Den känslomässiga belastningen av att leva med diabetes
• Stress vid egenvård av diabetes
• Stress i samband med relationer med partner, vänner och familj
• Stress förknippad med kontakter inom hälso- och sjukvården

Diabetesstress kan ha en signifikant effekt på diabetes då det har visats orsaka en nedsatt förmåga att hantera blodsockret.

Man har också funnit samband mellan diabetesstress och förhöjt blodtryck, ökad risk för hjärtbesvär och inte minst lägre livskvalitet.

Om du upplever att det håller på att bli för mycket för dig att hantera diabetes eller att den påverkar dina relationer, prata med någon i ditt diabetesteam. De kan stödja dig i komma i kontakt med någon som kan hjälpa dig.

Depression och diabetes

Om du har diabetes löper du större risk att utveckla depression. Resultaten från vetenskapliga studier är dock såväl olika som motstridiga när det gäller förekomsten av depression bland vuxna med diabetes. Enligt en del studier är depression två till tre gånger vanligare hos vuxna med diabetes än i den allmänna befolkningen, enligt andra är det endast 60 procent vanligare.

Det kan vara krävande att leva med diabetes, vilket kan vara en av orsakerna till att depression är vanligare. Men det kan också hända att diabetes ger fysiologiska förändringar i kroppen som i sin tur påverkar humöret. Det finns studier som visar att diabetes kan påverka risken för depression genom att aktivera vissa delar av immunsystemet, och öka aktiviteten i vissa delar av hjärnan.

Att ha en depression kan ha stor påverkan både på ditt allmänna mående och diabetes. Symtom på depression är förknippade med nedsatt egenvårdsförmåga och mindre effektiv hantering av blodsockret. Såväl symtom på depression som diagnostiserad depression ger en ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Det finns också ett samband mellan depression och utveckling av typ 2-diabetes – personer med en depression har cirka 40 till 60 procents större risk att utveckla typ 2-diabetes.

Om du känner dig nedstämd finns det flera olika vägar att få hjälp, oberoende av om nedstämdheten beror på diabetes eller inte. Vänd dig i första hand till ditt diabetesteam, som i sin tur kan hjälpa dig att komma vidare för att en hitta stöd som fungerar bäst för just dig.

Stress, ångest och diabetes

Det kan vara både stressande och ångestframkallande att leva med diabetes. 

Ångest har visat sig vara vanligare bland dem som har diabetes. En studie visade att upp till 14 procent av alla med diabetes har generaliserat ångestsyndrom (GAD) och att tre gånger så många har ångestsymtom.

Stress och ångest kan också påverka diabetes och försvåra egenvård och diabeteshantering. En metaanalys av ett antal olika studier visade ett signifikant samband mellan sämre blodsockerhantering och diagnosen ångestsjukdom, men forskarna är inte eniga. 

Långvarig ångest kan också leda till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. När det gäller stress har det visat sig att vissa typer av stress kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes med upp till 20 procent. Vid svår stress (till exempel posttraumatiskt stresssyndrom – PTSD) är risken att utveckla typ 2-diabetes 40 procent.

Det kan finnas många olika orsaker bakom ångest och stress, vissa orsaker kan vara förknippade med diabetes, andra inte. En del känner till exempel oro över att behöva ge sig själva injektioner. 

Oberoende av den underliggande orsaken kan ditt diabetesteam hjälpa dig genom att eventuellt själva lära dig effektiva hanteringsstrategier eller vägleda dig till stöd som gör positiv skillnad för dig.

Ätstörningar och diabetes

Flera typer av ätstörningar har samband med diabetes.

Bulimi är en ätstörning som räknas som en psykisk sjukdom. Symtomen är bland annat hetsätning (att äta mycket stora mängder mat snabbt) som följs av en sorts ”självrensning” (att själv framkalla kräkning, använda laxermedel eller träna extremt hårt efter hetsätningen för att inte gå upp vikt).

Anorexia nervosa är en annan ätstörning som har samband med diabetes. Den som har anorexia försöker hålla vikten så låg som möjligt genom att minska mängden mat de äter och träna mer. Det är en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande och är en av de vanligaste dödsorsakerna relaterade till psykisk ohälsa.

Ätstörningar är vanligare bland dem som har diabetes än i den allmänna befolkningen. Det gäller särskilt kvinnor med typ 1-diabetes. Man har funnit att bulimi är vanligare hos kvinnor med typ 1-diabetes än hos kvinnor som inte har diabetes.

Anorexia nervosa och andra ätstörningar kan göra dig väldigt sjuk och kan påverka diabetes i hög grad. Den som har anorexia eller bulimi och diabetes löper mycket större risk för allvarliga diabetesrelaterade komplikationer om de låter bli att ta insulin i den mängd kroppen behöver, för att gå ner i vikt.

Om du har ätstörningar som anorexia eller bulimi är bästa chansen att bli frisk att söka hjälp så snabbt som möjligt.

Få hjälp

Om du har diabetes och problem med din psykiska hälsa eller är orolig för någon annan som har det, är det bra att veta att det finns mycket hjälp att få.

De första du kan vända dig till kan vara ditt diabetesvårdteam. De olika yrkesgrupperna i teamet kan stödja dig, ge egenvårdsråd eller remittera dig vidare om det behövs.

En form av hjälp som skulle kunna erbjudas är terapi, till exempel KBT (kognitiv beteendeterapi). Sådana behandlingar har även visat ge bättre blodsockerhantering.

I ditt vårdteam kan det ingå resurser som psykolog och/eller kurator, men du kan också bli remitterad till specialiserad psykologisk eller psykiatrisk vård. 

Tänk på att det kan finns många du kan tala med även utanför ditt diabetesteam och hälso- och sjukvården, andra med diabetes eller vänner och familj.

Psykiska hälsoproblem är mycket vanliga hos personer med diabetes och kan ta sig uttryck som bland annat diabetesstress, depression, ångest och ätstörningar .

Om du kämpar med din psykiska hälsa ska du veta att du inte är ensam. Vänner och familj kan utgöra ett stödjande nätverk, så även ditt diabetesvårdteam. Teamet kan också remittera dig vidare till specialiserad vård vid psykisk ohälsa och sjukdom om du behöver det.

DIA.SE.353-01-JUN2023