Klimakteriet och diabetes

Klimakteriet är den naturliga processen som varje kvinna går igenom när hon slutar ha mens och inte kan bli gravid på naturligt sätt. Detta sker när det inte längre finns några folliklar i äggstockarna, som annars släpper ut ett ägg för varje cykel.

Det kan kännas som en utmaning att gå igenom klimakteriet samtidigt som man har diabetes. Men man kan förbereda sig genom att ta reda på vad som skulle kunna hända. Om du har diabetes och vill ta reda på vilka effekter klimakteriet kommer att ha - särskilt när det gäller blodsockernivåerna - kan den här artikeln hjälpa dig. 

Klimakteriets effekter  på blodsockret

Det har gjorts ett antal studier om klimakteriets effekter på blodsockernivåerna, både hos personer med och utan diabetes. 

En studie från slutet av 90-talet visade att klimakteriet inte har någon effekt på blodsockret eller blodinsulinnivåerna hos personer utan diabetes. Andra studier har dock visat att effekten kan variera beroende på om personen ännu inte har påbörjat klimakteriet (premenopausalt), går igenom klimakteriet (perimenopausalt), eller har avslutat klimakteriet (postmenopausalt).

Det har forskats mycket om klimakteriet ökar risken att utveckla typ 2-diabetes. Vissa studier har visat att minskade östrogennivåer under det tidiga klimakteriet kan sammankopplas med 47% högre risk att utveckla typ 2-diabetes.

Under och efter klimakteriet tillverkar kroppen mindre mängder av könshormonet östrogen. Detta kan orsaka plötsliga blodsockersvängningar, som du kanske inte är van vid.

För kvinnor med typ 1-diabetes kan dessa förändringar orsaka plötsliga blodsockerfall (hypoglykemi) och du kanske märker att du behöver minska dina insulindoser.

Varför påverkar klimakteriet blodsockernivåerna?

När kvinnor blir äldre orsakar hormonförändringarna före och under klimakteriet ofta klimakteriebesvär som värmevallningar, irritabilitet, humörsvängningar och sömnsvårigheter. Dessa hormonella förändringar kan även påverka blodsockret. Men varför?

Man härleder det till flera olika orsaker.

När du åldras använder inte din kropp ditt kroppsegna insulin lika bra som när du var yngre. En liten studie har visat att insulinresistens (en minskad insulineffekt) uppstår hos 50% av alla postmenopausala kvinnor. 

Klimakteriet kan även förändra insulinutsöndringen från bukspottkörteln och minska insulinclearance - den hastighet som levern avlägsnar insulin från blodet. Det finns dock inte många studier på detta, så vi har inget exakt svar om klimakteriets effekt på insulinutsöndringen eller insulinclearance. 

En del av de naturliga kroppsliga förändringarna som sker runt klimakteriet kan även påverka insulinresistensen och därmed blodsockernivåerna. En av dessa är viktförändring, vilket orsakas av en ökad mängd bukfett (även känt som ”dolt” fett som lagras djupt inne i magen kring de inre organen) och en minskad mängd fettfri kroppsmassa (som muskler), vilket i sin tur kan leda till behov av dosjusteringar av diabetesläkemedel.

Vilka hälsoproblem är förknippade med diabetes och klimakteriet?

Det finns ett antal hälsoproblem och komplikationer som kan orsakas av diabetes. Som vi har nämnt ovan, kan klimakteriet påverka diabetes och blodsockernivåerna, vilket kan öka risken för några av dessa tillstånd. 

Om du har funderingar kring diabetes och är orolig för hälsoriskerna bör du diskutera detta med ditt vårdteam.

Benhälsa

Även för kvinnor som inte har diabetes är klimakteriet förknippat med lägre bentäthet och en ökad risk för osteoporos, även kallat benskörhet. Vid osteoporos blir skelettet skörare och risken för benbrott ökar. Denna effekt verkar förstärkas av typ 1-diabetes.

Studier har funnit att postmenopausala kvinnor med typ 1-diabetes har 12 gånger högre risk för höftfraktur än kvinnor utan diabetes. Ett liknande samband, även om det inte är lika tydligt, har visats för typ 2-diabetes, där risken för höftfraktur är 1,7 gånger högre jämfört med kvinnor utan diabetes.

Infektioner

Diabetes med förhöjda blodsocker kan öka risken för urinvägsinfektioner eller vaginala infektioner. Efter klimakteriet sjunker dina östrogennivåer, vilket gör det lättare för mikroorganismer, som bakterier eller jästsvampar, att växa i urinvägarna eller slidan. 

Tecken på detta kan vara sveda eller en brännande känsla när man kissar, eller att man behöver kissa ofta.

Sömnproblem

Vissa klimakteriesymtom, såsom värmevallningar och nattliga svettningar, kan göra det svårare att sova på natten. Samtidigt kan trötthet och sömnbrist göra det svårt att hantera ett så pass komplicerat tillstånd som diabetes och hålla blodsockernivåerna inom målområdet. 

Du kanske behöver kontrollera ditt blodsocker på natten för att se till att du inte får för lågt blodsocker (hypoglykemi).

Sexuella problem

Diabetes kan påverka ditt sexliv på flera sätt, bland annat genom skador på nervcellerna i slidan. Detta kan påverka både upphetsning och orgasm. Detta kan förvärras vid vaginal torrhet, vilket är ett mycket vanligt symtom under klimakteriet.

Hjärt-kärlsjukdom

Diabetes, särskilt typ 1, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Faktum är att hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste diabetesrelaterade komplikationen. Risken för hjärtsjukdom är cirka fyra gånger högre för kvinnor med diabetes.

Risken för hjärtsjukdom ökar efter klimakteriet, så välj en livsstil som underlättar hanteringen av diabetes och håller ditt hjärta friskt, till exempel genom att hålla en hälsosam, balanserad kost och genom att vara aktiv.

Så här hanterar du diabetes under klimakteriet

Det finns åtgärder du kan vidta som kan göra det lättare att hantera förändringarna i blodsockernivåerna under klimakteriet:

• Försök att hålla vikten
• Ät hälsosamt
• Se till att du får tillräckligt med motion
• Var uppmärksam på blodsockernivåerna
• Om det är svårt att hantera blodsockret, prata med ditt vårdteam

Klimakteriet kan innebära ett antal fysiska och psykiska förändringar som kan göra det svårare att hantera blodsockret än tidigare. 

Det finns dock flera relativt enkla livsstilsförändringar, du kan prova att genomföra, som kan hjälpa dig att hålla blodsockret inom målvärdet.

Som alltid, om du behöver mer hjälp, tveka inte att kontakta ditt vårdteam för råd och stöd.
 

DIA.SE.516-01-JUL2024