Dexcom är enkel, trygg och smart. Den hjälper dig att nå dina målvärden och ökar tiden i målområdet.

Vill du veta mer om Dexcom?

Klicka på länken nedan så hittar du mer information om vad Dexcom är, hur man använder systemet, hur du kan använda systemet för att optimera din behandling, svar på de vanligaste frågorna och mycket mer. 

 

 

 

Show me:

Diabetisk fot eller diabetesfot - vad är det?

Upp till en fjärdedel av alla med diabetes får särskilda problem med fötterna. De här besvären kallas för diabetisk fot, eller diabetesfot, och kan ge allvarliga konsekvenser i längden. Men genom att vara vaksam och ta hand om sina fötter, kan man minska risken för att utveckla diabetesrelaterade fotproblem.

Diabetesfot – orsaker och risker

När blodsockerregleringen försämras bidrar det också till förändringar i blodkärlen. Detta gäller särskilt de mest perifera blodkärlen som försörjer tårna, fötterna och underbenen med blod, och därför försämras cirkulationen i nedre delen av benet.

Diabetes kan också leda till skador på nerverna i fötterna, vilket leder till att både känseln och motoriken försämras. Detta kallas perifer neuropati och drabbar många som har diabetes.

Med tiden kan det också uppstå förhårdnader och deformationer i foten, och den försämrade känseln gör att man kanske inte känner att det skaver och trycker på foten i skorna. Det kan därför uppstå sår (som ibland kallas diabetesfotsår) utan att man märker det. Den försämrade blodcirkulationen bidrar till att sådana sår kan vara svårläkta och leda till djupa infektioner. Den allvarligaste komplikationen är när såren inte läker, utan det i stället uppstår gangrän (vävnadsdöd, det som förr kallades kallbrand) och man tvingas amputera.

Det finns olika faktorer som ökar risken att drabbas av diabetesfot:

• Ålder (äldre personer drabbas oftare)
• Övervikt
• Högt blodtryck (eller blodproppar)
• Har haft diabetes under lång tid

Problemen börjar ibland med ett enkelt skavsår eller en felklippt nagel och växer sig successivt större med infektioner och andra komplikationer. Därför ska man vara vaksam och ta väl hand om sina fötter, även om man inte tycker sig ha några riskfaktorer.

Symtom på diabetesfot

Symtomen kan vara väldigt olika och variera stort mellan olika personer.

Vid neuropati kan man uppleva:

• Domningar
• Stickningar
• Kramper
• En brännande känsla
• Smärta i fötter och ben

Men många får bara försämrad känslighet och därmed en reducerad förnimmelse av smärta, värme och köld. Det här kan leda till att man kanske inte känner skavsår eller om fötterna är nedkylda, vilket gör att problem kan hinna utveckla sig innan man ens upptäcker dem. Därför är det särskilt viktigt att personer med diabetes håller koll på om fötterna är för varma eller för kalla, eller om något ser onormalt ut.

En kall fot kan tyda på dålig blodcirkulation medan en varm, röd och svullen fot kan tyda på infektion. Och när man tittar på foten finns det olika tecken som kan tyda på diabetesfot:

• Deformerade tånaglar och/eller tår
• Förhårdnader
• Torr hud
• Färgförändringar i huden
• Sprickor eller sår, ofta med obehaglig lukt

Diabetesfot – behandling och förebyggande

Först och främst ska man förebygga att diabetisk fot uppstår alls. Om den ändå gör det, går behandlingen ut på att undvika komplikationer och minimera risken för att tillståndet förvärras.

De förebyggande åtgärderna är enkla:

• Granska fötterna dagligen – titta noga på dem och känn på dem.
• Tvätta fötterna i ljummet vatten.
• Torka fötterna noggrant – var särskilt noga att torka helt torrt mellan tårna.
• Klipp alltid tånaglarna i rak linje (för att undvika nageltrång)
• Använd rymliga skor med anatomiskt formad innersula som fördelar kroppstrycket jämnt.
• Undvik att gå barfota, och använd alltid strumpor eller sockor i skon för att undvika skavsår.
• Att hålla koll på blodsockernivåerna och leva hälsosamt är också viktigt för att undvika diabetesfot.

Om förhårdnader eller liktornar uppstår bör man kontakta en fotvårdsspecialist, men om man upptäcker sår på foten ska man genast kontakta läkare. Det är mycket viktigt att såriga fötter får medicinsk behandling! Det är för att undvika att problemet förvärras så att man i yttersta fall tvingas till amputation.

Även om man inte ser eller upplever något konstigt med sina fötter är det klokt att ändå låta en fotspecialist undersöka dem någon gång om året.

SE.112-01-JAN2021-E

Show me:

Show me:

Vi är ditt supportteam och redo att hjälpa dig med alla dina frågor.

Show me:

 

Omnipod® DASH

Omnipod DASH är en enkel slanglös pump som består av 2 delar, Poden och Personal Diabetes Manger PDM. Ett enkelt och flexibelt sätt att ta ditt insulin där du själv kan styra dina doser och ha kontroll. Insulindoserna programmeras enkelt in i PDMen som sedan styr Poden. Du kan göra förinställningar av bolusdoser eller använda bolusberäknaren med eller utan kolhydraträkning.
Poden kan ge användaren inprogrammerad insulintillförsel i upp till 72 timmar utan avbrott. Den är enkel och diskret att använda.

 

 

Omnipod® 5-systemet

Omnipod 5 är ett slanglöst system för automatiserad insulintillförsel och är kompatibelt med 2 olika sensormärken**. Det betår av tre delar, Poden, en kompatibel Sensor och Handenheten. Sensorn och Poden kommunicerar direkt med varandra och justerar basalinsulintillförseln var 5e minut för att hålla användarens glukosvärden inom målområdet. Man behöver forfarande själv sätta igång insulindoser vid måltider eller höga glukosvärden. Omnipod 5 -systemet ger dig fördelarna med automatiserad insulintillförsel - och är enkelt att använda.

Pod och sensorer visas utan den nödvändiga häftan

 

 

*Poden har IP28-klassning, vattentät i upp till 7,6 meter under 60 minuter. Omnipod DASH-PDM och Omnipod 5 Handenheten är inte vattentäta. 

** Det behövs en separat förskrivning för sensorn. Sensorerna säljs separat.

 

 

Show me:

Vad är diabetisk ketoacidos?

Diabetisk ketoacidos (DKA) är ett allvarligt tillstånd och det är den vanligaste komplikationen till hyperglykemi (för höga blodsockerhalter). Hyperglykemi hos personer med diabetes är i sin tur ett resultat av att kroppens celler inte kan ta upp glukos (socker) ur blodet på grund av insulinbrist.
Glukos är kroppens främsta energikälla. Cellerna hos personer med diabetes har försämrad förmåga att ta upp glukos ur blodet (på grund av brist på insulin) och cellerna får inte tillräckligt med bränsle. Kroppen måste då hitta en annan energikälla och riktar därför in sig på fett. Och det är när kroppen tvingas förbränna mer fett än normalt som komplikationerna uppstår.

När kroppen förbränner fett produceras tre ämnen:

1. aceton
2. acetoättiksyra
3. beta-hydroxismörsyra

Dessa ämnen kallas ketoner, och när det produceras för mycket av dem blir blodet surare.

Diabetisk ketoacidos kännetecknas av tre biologiska obalanser:

• Hyperglykemi – förhöjda glukoshalter i blodet
• Ketos – förhöjda nivåer av ketoner i kroppen
• Acidos – surt blod (arteriellt pH-värde lägre än 7,3)

Detta är unikt för diabetisk ketoacidos och är ett medicinskt akutläge som kräver sjukhusvård.

Varför uppstår diabetisk ketoacidos?

Två tredjedelar av alla fall av ketoacidos inträffar hos patienter med typ 1-diabetes. Det är vanligast hos patienter som har problem med att stabilisera blodsockernivån, men förekommer också hos dem som ännu inte har fått diagnosen diabetes. Den återstående tredjedelen drabbar personer med typ 2-diabetes.

Vid diabetes varierar blodsockernivån och kan snabbt bli för hög eller för låg. Om blodsockret ligger högt under en längre tid kan det leda till ketoacidos. Att blodsockret ligger högt kan ha olika orsaker:

• otillräckligt insulinintag
• stark stress
• psykiatriska symtom
• en defekt insulinpump (frånkoppling eller blockering av infusionsröret)
• sjukdom eller infektion (vanligtvis i urinvägarna, lungorna eller matsmältningssystemet)
• kirurgiska ingrepp eller medicinering.

Hos barn kan ökad insulinresistens på grund av puberteten eller övervikt, i sin tur öka risken för att utveckla diabetisk ketoacidos.

Symtom på diabetisk ketoacidos

Symtom på diabetisk ketoacidos kan visa sig inom några timmar och de kan variera mellan barn och vuxna. Vanliga symtom är:

• extrem törst
• kissar ofta och i stora mängder
• konstig andedräkt (på grund av utandning av aceton)
• svår buksmärta
• illamående och kräkningar
• djup, ansträngd andning (kallas också Kussmaul-andning)
• hypotoni (onormalt lågt blodtryck)
• takykardi (allt snabbare hjärtfrekvens)
• uttorkning
• aptitlöshet och viktnedgång

Diabetisk ketoacidos kan ge allvarliga komplikationer på hjärtat och leda till andningsproblem. Om den inte behandlas kan medvetandet sjunka, vilket kan leda till koma och till och med dödsfall. Hos vuxna beror dödligheten ofta på att det finns ytterligare någon försvårande faktor, till exempel en samtidig infektion.

Behandling och förebyggande av diabetisk ketoacidos

Man behandlar diabetisk ketoacidos i huvudsak genom intravenös insulintillförsel och tillförsel av saltlösningar. Målet är att korrigera blodets pH-värde och få bort aceton samtidigt som man återställer blodvolymen och blodglukoshalten till det normala.

Show me:

Vad menas egentligen med blodsocker?

I samband med diabetes talar man ofta om "blodsocker";. Det är helt enkelt ett vardagligt ord för blodglukoskoncentration, och det anger hur många glukosmolekyler som finns i en viss volym blod.

Socker, i form av glukos, är cellens viktigaste bränsle. Vid matsmältningen omvandlas kolhydraterna i maten och lagras i form av glykogen. När kroppen sedan behöver energi omvandlas glykogen till glukos, som sedan transporteras via blodet och tas upp av cellerna med hjälp av hormonet insulin.

Vid diabetes har kroppen försämrad eller ingen förmåga att producera insulin, och cellerna kan därför inte ta upp tillräckligt med glukos. I stället blir glukosen kvar i blodet och detta leder till allt högre blodglukoskoncentration – eller som man brukar säga, högt blodsocker.

Insulin och blodsocker

När man får diabetes behövs det oftast medicinsk behandling för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men kanske inte tillräckligt mycket, eller också är det inte tillräckligt effektivt. Därför tar man då medicin som förbättrar effekten av det kroppsegna insulinet.

Vid typ 1-diabetes däremot, har kroppens egen insulinproduktion mer eller mindre upphört, och insulin måste därför tillföras utifrån. Insulinet gör så att glukosupptaget i cellerna fungerar, och ett snabbverkande insulin kan snabbt få igång den här processen.

Hur mäter man blodsockret?

Det finns olika sätt att mäta blodglukosnivåerna, men två metoder är de vanligaste nuförtiden:

1. Mätning med fingerstick (manuellt) – Användaren sticker sig i fingret och stryker ut en bloddroppe på en teststicka. Stickan förs sedan in i en elektronisk apparat som analyserar provet och visar det uppmätta värdet på en display.
2. Kontinuerlig mätning (automatiskt) – Ett system där användaren bär en liten sändare med en tunn sensortråd som sitter strax under huden. Sensorn läser kontinuerligt av glukosvärdet någon gång i minuten. Data överförs till en mottagare eller mobiltelefon, där användaren kan avläsa värdena och följa förändring i realtid. Ett sådant system kallas också kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Mätning med provsticka visar endast värdet vid det aktuella provtillfället, medan kontinuerlig glukosmätning (CGM) alltid visar aktuellt värde samtidigt som tidigare värden lagras. Därför kan kontinuerlig glukosmätning också ge extra trygghet genom olika larm- och varningsfunktioner som styrs av förändringar i blodglukosnivåerna.

Glukosmätning är nyckeln till rätt dosering

Ju mer kolhydrater man får i sig i maten, desto mer glukos kommer att produceras i kroppen. Personer med typ 1-diabetes måste då ta insulin i rätt mängd för att balansera de högre blodsockerhalterna som följer av måltiden. Men hur vet man vilken mängd som är rätt?

Genom att mäta blodsockret, till exempel innan måltid, ser man hur mycket glukos som då redan finns i blodet, och man kan anpassa insulindosen efter detta värde.

Att känna till den aktuella blodglukosnivån är grunden till att dosera insulin.

Men det räcker inte med att mäta blodsockret bara före maten. Man måste mäta vid olika tider på dygnet och vid olika situationer, till exempel före träningspasset eller innan sänggåendet. På det sättet kan man anpassa insulindosen så att kroppen får lagom med energi (glukos) i olika situationer.

Genom att mäta ofta och regelbundet kan insulinbehandlingen anpassas med stor precision.

Mät för att upptäcka och lösa problem i tid

Om blodsockernivåerna blir alltför höga eller låga kan det få allvarliga konsekvenser.

När blodsockernivån är farligt hög kallas det hyperglykemi. Om den i stället är farligt låg kallas det hypoglykemi. Båda dessa tillstånd kräver att man agerar omedelbart för att undvika situationer som till slut kan bli livshotande. Genom att mäta ofta ser man åt vilket håll blodsockret är på väg, och om det börjar närma sig farliga nivåer.

Genom att mäta ofta och regelbundet får man indikationer på vad som håller på att hända, och kan agera innan problemet hinner uppstå.

DIA.SE.112-01-JAN2021-E Show me:

Många ägnar sig åt träning eller någon sport för att hålla kroppen igång och må bra,samma sak gäller för personer med typ 1 diabetes.  Man skulle kunna tro att en insulinpump är olämplig i sport- och träningssammanhang, men det är faktiskt tvärtom. Insulinpumpen ger många fördelar i samband med sport och och fysisk aktivitet.

 

Varför är insulinpump så bra vid sport och träning?

För personer med typ 1 diabetes innebär fysisk aktivitet generellt en större risk för att få hypoglykemier. Med en insulinpump är det lättare att justera doserna i samband med passet vilket leder till mindre risk för hypoglykemier och avbrott under träning.

Vid träning och annan fysisk aktivitet förbrukar musklerna och kroppen mer glukos än vid stillasittande. En vanlig situation som kan uppstå är att blodsockret sjunker och blir för lågt under eller efter träningen, det uppstår en hypoglykemi. Hur blodsockret påverkas av träning beror på flera saker, både kolhydratmängden i den senaste måltiden, träningens intensitet och längd, men också insulinnivåer och andra hormoner i kroppen.

 

Hantering av insulinpump före och under träning

En insulinpump gör det lättare att justera insulindoserna både inför, under och efter träningen för att kunna undvika hypoglykemier.

Om du ska ha ett längre träningspass (30 minuter eller längre) kan ett eller flera av nedanstående tips vara bra att använda för att undvika lågt blodsocker under träningen: 

• Sänka basaldosen på insulinpumpen.
• Äta eller dricka lite extra kolhydrater.
• Sänka bolusdosen vid måltiden före träningen.

Att kunna sänka basaldosen i pumpen (en så kallad temp basal sänkning) är en stor fördel i samband med träning och sport. Till skillnad mot pennbehandling, där man har tagit långverkande insulin och inte kan justera dosen i efterhand, ger en sänkning av pumpens basaldos en snabbare effekt i kroppen. 

Vid planerad träning brukar rekommendationen vara att sänka basalen 1-2 timmar innan ett pass för att undvika hypoglykemi under passet. Hur långt innan och hur mycket dosen ska sänkas är alltid individuellt och beror på flera faktorer, bland annat vilken typ av aktivitet det gäller, hur länge och intensivt den håller på, och vilken tid det är på dygnet. Blodsockernivåerna kan fortsätta att falla även efter träningen eftersom musklerna fortfarande har ökad insulinkänslighet.

Vid spontan träning kan man få god hjälp av en pump, om man direkt minskar insulintillförseln med en temp basal när aktiviteten startar.

En pump ger möjlighet till en större flexibilitet och spontanitet med träning, men också ett bättre möjlighet att planera sitt träningspass. Med mindre insulin i kroppen är risken för hypoglykemier vid träningen lägre.

Det kan vara särskilt värdefullt för barn med denna typen av flexibilitet och finjustering som pumpbehandling erbjuder, för att underlätta idrott och främja rörelseglädje.

 

Glukoskontroll och fysisk aktivitet

För att kunna förbereda och genomföra sitt träningspass eller fysiska aktivitet utan att behöva avbryta för lågt (eller i viss fall högt) blodsocker, är det viktigt att på ett enkelt sätt ha bra koll på sitt glukosvärde.  Eftersom man ofta vill justera sin insulintillförsel ett par timmar innan träningen startar, är det bra att ha god koll på blodsockret redan då.

För många är en CGM med varningar och larm ovärderligt vid just fysisk aktivitet. Förutom att lätt och enkelt se sina glukosvärden under träningen, kan man tex få varningar om blodsockret börjar falla snabbt för att på så sätt hinna förebygga ett lågt värde genom att äta något med snabba kolhydrater.

Efter fysisk aktivitet är ofta insulinkänsligheten högre, vilket betyder att du även många timmar efter ett träningspass lättare kan få lågt blodsocker. Därför är det viktigt att hålla koll på blodsockervärden även timmarna efteråt och vid sena pass, även på natten efter en träning.

 

När kan man inte använda insulinpumpen?

Även om insulinpumpen är till väldigt stor hjälp vid träning och sport i allmänhet finns det situationer när vissa insulinpumpar inte kan eller bör användas. Vid vattensporter måste pumpar som inte är vattentäta kopplas loss. Under träning i kontaktsporter som till exempel brottning och i vissa fall även fysiska lagsporter bör pumpar med slang inte användas, då de riskerar att slitas loss från slangen. Slangpumpar måste i dessa fall kopplas loss. En pump bör helst inte vara frånkopplad längre än ett par timmar och om pumpen är bortkopplad under en period kan man behöva kompensera missade insulindoser med extra insulin

Det finns dock både vattentäta och slanglösa pumpar som kan användas vid denna typ av sporter och användaren slipper då både praktiskt krångel och avbrott i insulintillförseln.  

DIA.SE.109-01-JAN2021-B

Show me:

Ja, oavsett vilken form av diabetes man har (typ 1, typ 2 eller graviditetsdiabetes) kan man amma sitt barn. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat blodsockret kan påverkas. För mammor som får insulinbehandling är det dock viktigt att insulindosen är rätt inställd, då amning kan ge svängande och svårinställt blodsocker. 

Du kan tryggt amma ditt barn!

För mammor med typ 1-diabetes kan det ta längre tid för bröstmjölken att rinna till. Det beror på att bröstmjölksproduktionen bland annat påverkas av hormoner, som t ex insulin. Hur mycket blodsockret svänger de första dagarna efter barnets födelse kan också påverka hur mycket bröstmjölk som produceras den första tiden, men när bröstmjölksproduktionen väl är igång påverkas inte mängden bröstmjölk av ditt blodsocker. Även med diabetes har bröstmjölken samma sammansättning, och samma laktosinnehåll. Insulin förekommer också naturligt i bröstmjölken, och det gör ingen skillnad för barnet om insulinet kommer från mammans bukspottkörtel, eller om det kommer via insulinbehandling.

Amningens positiva hälsoeffekter

Amning har många positiva hälsoeffekter, både psykiskt och fysiskt. Och amningen kan till och med förbättra hälsoläget för mammor som lever med diabetes, oavsett vilken form av diabetes man har.

• Amning kan minska insulinbehovet hos mammor med typ 1-diabetes.
• Amningen skyddar mot att utveckla typ 2-diabetes, om mamman haft graviditetsdiabetes.
• Amning ökar glukostoleransen och förbättrar därför hälsan hos mammor med typ 2-diabetes.

DIA.SE.116-01-FEB2021-C

Show me:

Rökning

Både rökning och diabetes försämrar det allmänna hälsotillståndet. Men för den som har diabetes medför rökningen också ökade risker för olika diabeteskomplikationer. Dessutom adderas de här riskerna på varandra, så i slutändan blir rökningen sammantaget en väldigt stor riskfaktor. Därför bör rökare med diabetes omedelbart försöka sluta röka och lägga om till en hälsosam livsstil.

Rökare som inte har diabetes löper ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Dessutom ökar rökning risken för insulinresistens och försämrad glukostolerans, alltså tillstånd som kan leda till diabetes.

Uppenbarligen borde alla rökare sluta att röka, men i synnerhet borde personermed diabetes försöka sluta eftersom rökningen utgör en mycket större hälsorisk för dem.

Snus

Snus är mycket vanligt i Sverige. Man uppskattar att ca en miljon svenskar snusar och av dem är ungefär 20% kvinnor. Men även om snus är vanligt här, är det i princip okänt i större delen av världen. Därför finns det heller inte tillnärmelsevis lika mycket forskning kring snus och diabetes som det finns kring rökning och diabetes, även om enskilda studier tyder på att stor konsumtion av snus kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes. Men själva nikotinets påverkan på kroppen kan antas vara densamma, vare sig det kommer från snus eller cigaretter. 

Nikotin påverkar blodsockret

Av de ca 400 skadliga ämnen som finns i cigarrettrök är nikotin ett av de värsta. Nikotinet leder ofta till förhöjt blodsocker genom att öka insulinresistensen. Men det kan också ibland leda till att sänka blodglukosnivåerna. Nikotin påverkar helt enkelt blodsockerregleringen och man kan se att blodglukosnivåerna varierar mera hos rökare än hos icke-rökare.

Rökning ökar risken för diabeteskomplikationer

Många av ämnena i tobaksrök påverkar hela ämnesomsättningen. De stör mekanismerna som reglerar cellernas upptag av glukos och fetter, och de påverkar blodkärlen så att risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar. Försämrad cirkulationen i fötter och underben är en vanlig komplikation till diabetes, och rökningen gör situationen ännu mycket värre.

Men forskningen visar att om man slutar röka, kan mycket av problemen försvinna. Därför har rökare med diabetes allt att vinna på att fimpa för gott! Hälsovinsterna av att sluta röka är så stora, att man inte ska tveka att ta professionell hjälp med rökavvänjning för att lyckas.

DIA.SE.116-01-FEB2021-D

Show me: