Typ 1-diabetes hos barn
Typ 1-diabetes är den vanligaste metaboliska sjukdomen bland barn och ungdomar, och den ökar över hela världen. Den kallades tidigare för barndiabetes, men det är missvisande eftersom man kan insjukna i alla åldrar.
Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som beror på att de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln bryts ner av kroppens eget immunsystem. Insulinet gör så att kroppens celler kan ta upp glukos (socker) ur blodet. När insulin saknas stannar glukosen kvar i blodet och ger förhöjda blodsockernivåer. För att kunna reglera blodsockernivåerna hos personer med typ 1-diabetes behöver man tillföra insulin utifrån.
Tidigare förknippades insulinbehandling med stora inskränkningar i sättet att leva, både för drabbade barn och deras anhöriga. Men med avancerad teknik och dagens effektiva behandlingsmetoder kan barn med typ1-diabetes leva ett bra och välfungerande liv med liten inverkan på deras allmänna hälsa och välbefinnande.
Symtom hos barn
När kroppens celler inte kan ta upp glukos ur blodet uppstår ett överskott på blodsocker, s.k. hyperglykemi. Detta glukosöverskott kommer istället att transporteras ut via urinen och drar då med sig stora mängder vatten på grund av osmos. De tydligaste tecknen på typ 1-diabetes hos barn är att de kissar mycket och ofta samt därmed blir väldigt törstiga. Symtomen uppträder oftast i de tidiga stadierna av sjukdomen och de vanligaste är att barn:
- Kissar oftare och i större mängder, även på natten.
- Är väldigt törstiga.
- Tappar vikt. Viktminskningen är ofta betydande.
- Är trötta och hängiga.
- Mår illa eller har ont i magen, ibland förekommer även kräkningar
- Kan se suddigt
- Kan få svampinfektioner i munnen eller underlivet
Det kan vara svårt för föräldrarna att koppla ihop de här symtomen med just diabetes eftersom de lätt kan misstas för många andra vanliga åkommor hos barn, till exempel urinvägsinfektioner eller andra barnsjukdomar. Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut. Kontakta alltid vården om du misstänker att ditt barn kan ha typ 1-diabetes.
Den genomsnittliga tiden från det att symtom uppträder till dess att läkaren ställer diagnosen är ca två veckor. Om diagnos och behandling dröjer finns risk för diabetisk ketoacidos som är en livshotande komplikation av hyperglykemi, och denna kan ge betydande konsekvenser för hälsan på lång sikt.
Diagnostisering av typ 1-diabetes hos barn
Enkla blodprover visar om blodsockerhalterna är högre än normalt. Genom att jämföra olika värden kan man konstatera eventuell insulinbrist och fastställa diagnosen diabetes typ 1.
När en positiv diagnos har ställts tas barnet om hand av ett specialiserat diabetesteam eller en diabetolog. Ju tidigare barnet tilldelas ett sådant team och lämplig behandling påbörjas, desto lägre är risken för komplikationer.
Behandling av typ 1-diabetes hos barn
Ett barn med typ 1-diabetes kommer att behöva livslång insulinbehandling och daglig övervakning av blodsockernivåerna.
Insulin
Insulindosen beräknas individuellt och baseras på intaget av kolhydrater, fysisk aktivitet och blodglukosnivåerna. Insulinet måste tillföras direkt till blodet och det görs genom antingen upprepade dagliga injektioner eller genom kontinuerlig tillförsel med insulinpump. Även om detta kan låta skrämmande – både för barnet och föräldrarna – är dagens metoder väldigt skonsamma och utformade för att innebär minsta möjliga obehag. . Insulinpennan ger snabb och oftast helt smärtfri injektion och insulinpumpen fästs på kroppen och ger barnet stor frihet.
Övervakning av blodsockernivåer
Under barndomen och tonåren måste mätning av blodglukos utföras noggrant för att undvika långsiktiga komplikationer. Om den föreskrivna behandlingen inte följs noggrant kan komplikationer i ögon, hjärta och njurar uppstå i längden.
Blodsockernivåerna kan mätas på olika sätt, t ex med provstickor (som kräver ett stick i fingret). En bekvämare metod, som dessutom ger säkrare mätningar, är kontinuerlig glukosmätning (CGM). Med kontinuerlig mätning kan blodsockernivåerna följas i realtid och insulindoser ges med större precision.
DIA.SE.107-01-DEC2020-DKällor:
- Ralph Ziegler, Andreas Neu. Diabetes in Childhood and Adolescence. Dtsch Arztebl Int. 2018 Mar 2;115(9):146-156. doi: 10.3238/arztebl.2018.0146.
- Linda A DiMeglio , Carmella Evans-Molina , Richard A Oram. Type 1 diabetes. Lancet. 2018 Jun 16;391(10138):2449-2462. doi: 10.1016/S0140-6736(18)31320-5.
- Kimber M Simmons , Erin Youngkin , Aimon Alkanani , Dongmei Miao, Kristen McDaniel, Liping Yu, Aaron W Michels. Screening children for type 1 diabetes-associated antibodies at community health fairs. Pediatr Diabetes. 2019 Nov;20(7):909-914. doi: 10.1111/pedi.12902. Epub 2019 Aug 18.
- Juliet A Usher-Smith , Matthew J Thompson, Hannah Zhu , Stephen J Sharp, Fiona M Walter. The pathway to diagnosis of type 1 diabetes in children: a questionnaire study. BMJ Open. 2015 Mar 17;5(3):e006470. doi: 10.1136/bmjopen-2014-006470.
- Joanne C Blair, Andrew McKay, Colin Ridyard, Keith Thornborough, Emma Bedson, Matthew Peak, Mohammed Didi, Francesca Annan, John W Gregory, Dyfrig A Hughes, Carrol Gamble, SCIPI investigators. Continuous subcutaneous insulin infusion versus multiple dailyinjection regimens in children and young people at diagnosis of type1 diabetes: pragmatic randomised controlled trial and economic evaluation. BMJ. 2019 Apr 3;365:l1226. doi: 10.1136/bmj.l1226.
