Behandling av hyperglykemi

Om du har fått diagnosen diabetes kanske du har hört talas om hyperglykemi – högt blodsocker. 

Du kanske har lärt dig om orsaker och symtom på hyperglykemi, eller så har kanske ditt vårdteam lärt dig hur du kontrollerar om ditt blodsocker ligger högt.

I den här artikeln kommer vi att beskriva hur du kan behandla hyperglykemi när du har det, ge exempel på några situationer där du kanske behöver hjälp med att behandla det höga blodsockret och även förklara hur du minskar risken för en ny episod.

Diagnostisera hyperglykemi

För att kunna diagnostisera och behandla hyperglykemi behöver du först lära dig att känna igen symtomen på att ditt blodsocker kanske ligger högt. Du kanske inte blir påverkad av det på samma sätt som andra, så du behöver lära dig hur en hyperglykemiepisod känns för just dig.

Lägg märke till symtomen

Det första steget för att upptäcka hyperglykemi är att lägga märke till de symtom du får på att blodsockret ligger högt. 

Tecken på hyperglykemi kan vara:

• Att vara extremt törstig
• Kissa mycket 
• Känna sig mycket trött

Allt eftersom hyperglykemi förvärras och blir allvarligare kan det också ske förändringar i ditt mentala tillstånd; du kan känna dig apatisk och få koncentrations- eller synproblem.

Om du skulle hamna i ett kritiskt tillstånd som orsakas av högt blodsocker som kallas diabetisk ketoacidos (DKA), kan du också känna dig illamående eller kräkas, få ont i magen eller börja andas snabbt.

Kontrollera ditt blodsocker

Nästa steg, om du tror att ditt blodsocker ligger högt, är att kontrollera det.

Många använder en kapillär blodsockermätare för att mäta glukoshalten i en bloddroppe som man får fram genom ett litet stick i fingret. Detta kallas "kapillär blodsockerkontroll" eller kapillär BGM. Ditt vårdteam kan ha förklarat hur det går till. Att mäta blodsockret med regelbundenhet är en av grundstenarna i diabetesbehandlingen. Du behöver till exempel veta hur blodsockret ligger för att kunna justera din insulindos i förhållande till den mat du ska äta.

Idag är det allt vanligare att personer med diabetes använder även kontinuerliga glukosmätare (CGM) för att mäta sina blodsockernivåer. CGM-enheten mäter blodsockernivåerna under hudens interstitiella vätska (vätskan som omger fettvävnaden) via en sensor med en sändare som fästs på till exempel armen. Det finns idag två typer. En typ av CGM ger dig en kontinuerlig avläsning av ditt blodsocker – mottagare, mobilapp, smartklocka eller pump – den kan ha olika typer av varningar som kan anpassas efter dina behov och orsaker till problem med högt eller lågt blodsocker. Den andra typen talar om för dig vad ditt blodsocker är när du skannar CGM-sändaren med en avläsare eller mobiltelefon och kan  larma vid för låga eller höga glukosnivåer.

En annan metod för att mäta blodsockret, som du kanske har hört talas om, är HbA1c. Det är ett blodprov som tas på ett laboratorium eller på en diabetesmottagning. Ditt vårdteam kan ha pratat med dig om detta test, eller så kanske du har lämnat blodprov för detta vid en diabeteskontroll. 

HbA1c-testet mäter dock inte samma sak som ett kapillärt blodsockertest eller en CGM – det används för att läsa av din långsiktiga blodsockerhantering. Ditt HbA1c är ett mått på hur dina genomsnittliga blodsockernivåer har sett ut under de senaste tre månaderna. Till skillnad från blodsockermätaren och CGM visar inte ett HbA1c-prov vad ditt blodsocker ligger på just nu.

Behandling av hyperglykemi

För personer med typ 1-diabetes kan episoder av hyperglykemi inträffa varje dag. Detta kan bero på ett antal olika orsaker. Till exempel att du inte tagit tillräckligt med insulin (du kan ha glömt att ta en dos, eller att den givna insulindosen inte matchar ditt kolhydratintag). Andra faktorer kan också leda till högt blodsocker, som stress, sjukdom eller intensiv träning.

Även om detta kan vara frustrerande skapar det sällan en medicinsk nödsituation.

Så här sänker du blodsockret när du har typ 1-diabetes

För det mesta behandlas högt blodsocker med insulin. Ditt vårdteam kommer att prata med dig om vad som räknas som högt och lågt blodsocker för dig, så att du vet vad du har för målvärden.

När du tar insulin finns det två typer av doser du kan ta - basal och bolus. 

Basaldosen ger ditt basala insulinbehov. Om du själv injicerar insulinet kommer du förmodligen att administrera detta en eller två gånger om dagen med en långverkande typ av insulin. Om du använder en insulinpump är din basaldos det snabbverkande insulinet som pumpen ger dig med en inprogrammerad mängd och hastighet kontinuerligt dygnet runt.

En annan typ av dos kallas bolusdos. Bolusdosen är vad du ger dig själv för att hantera förändringar i ditt blodsocker som orsakas av ditt matintag. Det kan också användas för att sänka ditt blodsocker om det ligger utanför målområdet. Om du själv injicerar insulinet är det sannolikt att din bolusdos tas i form av ett snabbverkande insulin med penna. Om du använder en insulinpump kan bolus ges genom en dos snabbverkande insulin från din pump.

Behandling av hyperglykemi

Om du har ”högt blodsocker" - hyperglykemi - ska du först och främst ta insulin. 

Din läkare eller ditt diabetesteam bör förklara vilken ”korrigeringsfaktor” som gäller för dig – dvs. mängden insulin du behöver för att sänka ditt blodsocker.

Om du använder en spruta eller en insulinpenna för att ta insulinet och ditt blodsocker inte har ändrats inom två timmar, kan du som regel ta en andra ”korrigeringsdos”. Diskutera med ditt vårdteam om vad som blir bäst för dig.

Det är viktigt att inte ta för många eller för täta doser insulin, eftersom det kan leda till hypoglykemi – lågt blodsocker. Det kan vara bra att komma ihåg att insulin tar 20 till 30 minuter att verka och fortsätter att ha en effekt i 4 till 5 timmar.

När du har högt blodsocker bör du dricka mycket vatten eller andra kolhydratfria drycker.

Sök vård, kontakta 1177 eller ditt diabetesteam om ditt blodsocker fortsätter att ligga för högt trots att du har tagit insulin.

Vad man ska göra efter en hyperglykemiepisod

Efter att ha haft högt blodsocker kan du behöva vidta några åtgärder. 

För att säkerställa att behandlingen av ditt höga blodsocker har haft effekt, kan du behöva kontrollera ditt blodsocker oftare än vad du brukar.

Du kanske behöver ta ställning till om dina insulindoser behöver justeras. Vid nästa samtal med ditt vårdteam kan ni gemensamt diskutera just det eller tidpunkten för när du tar insulin eller vilken typ av insulin du tar.

Som alltid, om du har några frågor om dina blodsockernivåer, insulindoser eller typen av insulin du tar, bör du diskutera detta med ditt diabetesteam.

Akut behandling av hyperglykemi

Det finns två huvudsakliga diabetiska nödsituationer som är förknippade med högt blodsocker - diabetisk ketoacidos (DKA) och hyperglykemiskt hyperosmolärt tillstånd (HHS).

Under båda tillstånden har du högt blodsocker och är uttorkad. Båda tillstånden behandlas delvis på samma sätt, även om behandlingarna kanske ges olika snabbt:

• Vätska. Det ges vanligtvis genom ett dropp i en ven. Detta för att häva den kraftiga uttorkningen som båda tillstånden kan orsaka
• Insulin. Detta kan ges i en ven som ett dropp i en bestämd hastighet. Insulindroppet hjälper till att få ner ditt blodsocker till mer normala nivåer
• Elektrolytersättning. Som en del av dessa syndrom kan nivåerna av vissa ämnen i ditt blod bli onormala. Du kan få dropp som innehåller elektrolyter, såsom kalium, tills dina nivåer blir normala

Om du mår dåligt, särskilt om du har mätt dina ketoner och ser att de är förhöjda, bör du söka akut sjukvård.

Hur man förebygger hyperglykemi

Om du har fått högt blodsocker upprepade gånger, eller om du har fått akut behandling, kan det vara bra att prata med ditt vårdteam om olika sätt att hålla ditt blodsocker inom målområdet.

Tillsammans kan ni diskutera och fundera på vad det är som gör att blodsockret ofta stiger över målområdet. Kanske upptäcker ni något hinder som gör att din diabetesbehandling inte fungerar optimalt. Om behandlingen är den rätta men du fortfarande upplever hyperglykemi, kanske ditt team föreslår att du ändrar något i din medicinering så att det blir lättare för dig att reglera blodsockret.

Studier har visat att de personer som oftare når målvärdesområdet för blodsockret:

• Mäter blodsockret oftare
• Mer sällan missar en insulindos
• Tar bolusdoser före en måltid, snarare än under eller efter måltiden
• Tränar oftare

Om du tror att dina episoder av hyperglykemi kan bero på svårigheter med att mäta blodsockret, tala med ditt vårdteam om en lämpligare metod för att kontrollera dina blodsockernivåer. 

Hyperglykemi, eller högt blodsocker, kan leda till kortsiktiga och långvariga diabetesrelaterade komplikationer. Med tiden kan du lära dig att känna igen de tidiga tecknen på hyperglykemi. 

Genom att känna till dina målvärden för blodsockret, och med hjälp av ditt vårdteam, finns det åtgärder du kan vidta för att förebygga hyperglykemi och minska risken för att det ska hända igen.

Approval no. DIA.SE.401-01-OKT2023