Hur behandlar man typ 1-diabetes?

Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte längre producera insulin och därför behöver man tillföra insulin utifrån. Förr förknippades typ 1-diabetes ofta med insulinsprutor, stränga regler kring födan och stora begränsningar i livsföringen. Men dagens effektiva behandlingsmetoder och avancerad teknologi har förändrat bilden. Numera kan man leva ett fritt och aktivt liv med typ 1-diabetes utan större begränsningar.

Insulinbehandling i dag

Eftersom insulin förstörs av magsyra kan man inte ta det i tablettform, utan med dagens behandlingsmetoder måste insulin tillsättas utifrån genom huden. Det finns olika sätt att göra detta på och som patient kan du diskutera med ditt diabetesteam för att välja den metod som är bäst för dig och ger dig störst frihet.

Insulinpenna

Insulinpennan består av en insulinampull som är innesluten i en penna med en fin nål för engångsbruk i änden. När den lanserades i början av 1980-talet revolutionerades typ 1-diabetesbehandlingen och den blev genast ett utmärkt alternativ till sprutor och ampuller. Detta är i dag det vanligaste sättet att tillföra insulin i diabetesbehandlingen.
Insulinpennan finns i två varianter:

• Flergångspenna – där insulinampullen byts ut.

• Engångspenna – som är fylld i förväg och sedan kasseras när den är tom.

Pennan är diskret och enkel att använda. Vid
pennbehandling kombinerar man två olika insulintyper:

1. Basinsulin – tas 1-2 gånger om dagen för kroppens grundbehov av insulin.
2. Direktverkande insulin – tas vid måltider eller om man behöver korrigera ett högt blodsocker.

Insulinpump

Av dagens vanliga behandlingsmetoder har insulinpumpen en särskild fördel eftersom den ger kontinuerlig tillförsel genom små regelbundna doser av snabbverkande insulin.
Pumpen ger en kontinuerlig basaldos hela dagen och en ytterligare bolusdos kan ges vid måltiderna eller om blodsockernivåerna är höga.

Det finns olika typer av insulinpumpar. Några har en slang mellan pumpenheten och infusionssetet som sitter på kroppen. Några är slanglösa med en separat handenhet.
Insulinpumpen programmeras och anpassas för specifika behov hos varje enskild användare.
Tack vare den avancerade tekniken kan insulinpumpen anpassas individuellt med stor precision. Man kan till exempel justera insulindosen efter tiden på dagen eller efter användarens aktivitet eller situation (träning, sjukdom etc.).

Allt detta gör insulinpumpen till en av de mest pålitliga och effektiva behandlingarna av typ 1-diabetes. Den förbättrar livskvaliteten för människor som lever med diabetes. Dels genom att ge optimal blodsockerkontroll och begränsad risk för hypoglykemi och dels genom att användaren slipper hålla koll på nålar och tider. Detta ger den som lever med diabetes en betydligt större frihet.                                                                                                        

Behandlingar i framtiden

Forskningen kring diabetes gör ständigt stora framsteg och morgondagens behandlingsmetoder kan komma att skilja sig från dagens. Även om det är långt kvar tills sådana kan finnas tillgängliga för den som lever med typ 1-diabetes, är det ändå viktigt att följa hur forskningen och utvecklingen går framåt. Här är några möjliga behandlingsmetoder i framtiden.

Konstgjord bukspottkörtel

Här är det inte frågan om ett artificiellt organ för transplantation, utan om en teknik där man kombinerar kontinuerlig glukosmätning (CGM), en insulinpump och en kontrollenhet. Genom att integrera dessa i ett sammanhängande och självstyrande system kan man öka effektiviteten och ytterligare öka friheten för användaren. Den här typen av system har visat mycket goda testresultat. Det finns flera system ute på marknaden redan idag med dessa funktioner och fler är på väg, bl a system med slanglös pump. Dock måste både tekniken/funktionerna och insulinerna utvecklas ännu mer för att denna teknik ska kunna bli helt automatiserad. Viktigt att poängtera är att även om tekniken går framåt och underlättar så innebär det inte att tekniken löser allt utan att den är en hjälp i diabetesbehandlingen.

Transplantation

Det finns för närvarande två sätt att ersätta de betaceller i bukspottkörteln som förstörts hos personer med typ 1-diabetes:

1. Transplantation av Langerhanska öar (som innehåller de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln).
2. Transplantation av bukspottkörtel.

Båda metoderna har begränsningar när det gäller tillgång till donatorer. Dessutom måste patienten ta mediciner för att undvika avstötning av de transplanterade cellerna eller organet och detta ger ofta många biverkningar.

Insulinpiller

Insulin bryts ner av syran i magsäcken och tas inte upp effektivt av tarmväggen. Det är därför insulintabletter inte är tillräckligt effektiva vid typ 1-diabetes. För att göra insulintabletter effektivare måste insulinet på något sätt kapslas in och skyddas mot magsyran, men ändå kunna frigöras och tas upp utan att förstöras. Mycket forskning ägnas åt att försöka utveckla en sådan tablett, men man har ännu inte lyckats.

Immunterapi

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet bryter ner de egna insulinproducerande betacellerna. Genom att hindra den här processen med immunterapi skulle man kunna rädda de återstående betacellerna så att insulinproduktionen inte upphör. I allra bästa fall skulle man kunna förhindra nedbrytningsprocessen från början, eller åtminstone i ett tidigt skede, genom ett slags "vaccination" mot diabetes. Det pågår mycket forskning kring sådan immunterapi.

DIA.SE.107-01-DEC2020-D