Varför måste man mäta blodsockret?

Vad menas egentligen med blodsocker?

I samband med diabetes talar man ofta om "blodsocker";. Det är helt enkelt ett vardagligt ord för blodglukoskoncentration, och det anger hur många glukosmolekyler som finns i en viss volym blod.

Socker, i form av glukos, är cellens viktigaste bränsle. Vid matsmältningen omvandlas kolhydraterna i maten och lagras i form av glykogen. När kroppen sedan behöver energi omvandlas glykogen till glukos, som sedan transporteras via blodet och tas upp av cellerna med hjälp av hormonet insulin.

Vid diabetes har kroppen försämrad eller ingen förmåga att producera insulin, och cellerna kan därför inte ta upp tillräckligt med glukos. I stället blir glukosen kvar i blodet och detta leder till allt högre blodglukoskoncentration – eller som man brukar säga, högt blodsocker.

Insulin och blodsocker

När man får diabetes behövs det oftast medicinsk behandling för att kroppens celler ska kunna ta upp glukos. Vid typ 2-diabetes producerar kroppen fortfarande eget insulin, men kanske inte tillräckligt mycket, eller också är det inte tillräckligt effektivt. Därför tar man då medicin som förbättrar effekten av det kroppsegna insulinet.

Vid typ 1-diabetes däremot, har kroppens egen insulinproduktion mer eller mindre upphört, och insulin måste därför tillföras utifrån. Insulinet gör så att glukosupptaget i cellerna fungerar, och ett snabbverkande insulin kan snabbt få igång den här processen.

Hur mäter man blodsockret?

Det finns olika sätt att mäta blodglukosnivåerna, men två metoder är de vanligaste nuförtiden:

1. Mätning med fingerstick (manuellt) – Användaren sticker sig i fingret och stryker ut en bloddroppe på en teststicka. Stickan förs sedan in i en elektronisk apparat som analyserar provet och visar det uppmätta värdet på en display.
2. Kontinuerlig mätning (automatiskt) – Ett system där användaren bär en liten sändare med en tunn sensortråd som sitter strax under huden. Sensorn läser kontinuerligt av glukosvärdet någon gång i minuten. Data överförs till en mottagare eller mobiltelefon, där användaren kan avläsa värdena och följa förändring i realtid. Ett sådant system kallas också kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Mätning med provsticka visar endast värdet vid det aktuella provtillfället, medan kontinuerlig glukosmätning (CGM) alltid visar aktuellt värde samtidigt som tidigare värden lagras. Därför kan kontinuerlig glukosmätning också ge extra trygghet genom olika larm- och varningsfunktioner som styrs av förändringar i blodglukosnivåerna.

Glukosmätning är nyckeln till rätt dosering

Ju mer kolhydrater man får i sig i maten, desto mer glukos kommer att produceras i kroppen. Personer med typ 1-diabetes måste då ta insulin i rätt mängd för att balansera de högre blodsockerhalterna som följer av måltiden. Men hur vet man vilken mängd som är rätt?

Genom att mäta blodsockret, till exempel innan måltid, ser man hur mycket glukos som då redan finns i blodet, och man kan anpassa insulindosen efter detta värde.

Att känna till den aktuella blodglukosnivån är grunden till att dosera insulin.

Men det räcker inte med att mäta blodsockret bara före maten. Man måste mäta vid olika tider på dygnet och vid olika situationer, till exempel före träningspasset eller innan sänggåendet. På det sättet kan man anpassa insulindosen så att kroppen får lagom med energi (glukos) i olika situationer.

Genom att mäta ofta och regelbundet kan insulinbehandlingen anpassas med stor precision.

Mät för att upptäcka och lösa problem i tid

Om blodsockernivåerna blir alltför höga eller låga kan det få allvarliga konsekvenser.

När blodsockernivån är farligt hög kallas det hyperglykemi. Om den i stället är farligt låg kallas det hypoglykemi. Båda dessa tillstånd kräver att man agerar omedelbart för att undvika situationer som till slut kan bli livshotande. Genom att mäta ofta ser man åt vilket håll blodsockret är på väg, och om det börjar närma sig farliga nivåer.

Genom att mäta ofta och regelbundet får man indikationer på vad som håller på att hända, och kan agera innan problemet hinner uppstå.