Vad är en konstgjord bukspottkörtel?

Utvecklingen inom diabetesmedicinteknik går fort framåt. En del av den utvecklingen är den konstgjorda bukspottkörteln, insulinpumpar som har till uppgift att efterlikna den kroppsegna bukspottkörtelns förmåga att reglera blodsockret. Insulinpumparna kallas slutna hybridsystem (på engelska hybrid closed-loop system). Ett annat begrepp är AID-pumpar (automated insulin delivery). Tekniken bakom och funktionerna mellan pumpar skiljer sig åt och nya pumpar lanseras kontinuerligt. Vissa tillför insulin via en slang som är fäst ytligt i huden andra är slanglösa. Vissa styrs med en handenhet, andra med en app i mobiltelefonen. Vissa kräver och/eller erbjuder mer användarinteraktion än andra. Man kan vända sig till sin diabetesmottagning eller pump-tillverkarna för att få fördjupad 
information om de olika systemen och vilken som passar bäst för just dig med typ 1 diabetes.

När en hybrid closed-loop-pump används på rätt sätt kan blodsocker-regleringen förbättras, risken för hypoglykemi minskas och den som har typ 1-diabetes får chans till en bättre livskvalitet. Men vad är egentligen en konstgjord bukspottkörtel?

Den här artikeln besvarar den frågan. Oavsett om du nyligen har diagnostiserats med typ 1 diabetes eller om du vill veta mer om denna nya typ av insulinhantering, har du kommit rätt. 

I den här artikeln tittar vi närmare på de slutna hybridsystem som finns i dag, tekniken bakom konstgjord bukspottkörtel och lovande nya komplett slutna system som håller på att utvecklas. 

Läs mer om denna innovativa diabetesteknik här:

Vad är en konstgjord bukspottkörtel?

En konstgjord bukspottkörtel, som även kallas ett slutet hybridsystem, är ett sätt att hantera diabetes.

Konstgjorda bukspottkörtlar bygger på teknik som imiterar den mänskliga bukspottkörtelns naturliga funktion genom att justera insulintillförseln automatiskt så att blodsockret hålls inom de normala gränserna. 

Termen ”konstgjord bukspottkörtel” innefattar alla system som läser av glukoshalten i blodet med en sensor, automatiskt beräknar vilken insulindos kroppen behöver utifrån det och sedan tillför den dosen till kroppen.

Vad är en bukspottkörtel?

 För att förstå hur en konstgjord bukspottkörtel fungerar, hjälper det att veta lite mer om vår kroppsegna naturliga bukspottkörtel. 

Bukspottkörteln är ett organ i övre delen av buken som fyller en viktig funktion i matsmältningen och regleringen av blodsockret. Den utsöndrar hormoner, inklusive insulin och glukagon som stabiliserar blodsockernivåerna – och förhindrar att de blir för höga eller för låga. 

När blodsockret stiger efter en måltid frisätts insulin av betacellerna i bukspottkörteln. Det gör att kroppen tar upp glukos från blodet för att använda som energi eller lagra, och blodsockret sjunker. När dina blodsockernivåer sjunker om du tränar eller inte har ätit på ett tag, utsöndrar bukspottkörteln glukagon. Glukagon gör att kroppen frisätter lagrad glukos för att öka blodsockernivåerna som i sin tur är kroppens bränsle för att kunna fungera. 

Om du har typ 1-diabetes betyder det att kroppen inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin. Du måste injicera insulin för att stabilisera dina blodsockernivåer och säkerställa att dina celler får den glukosenergi de behöver för att fungera och leva. Om du har typ 1 diabetes måste du justera dina insulindoser för att hålla blodsockret inom målintervallet och minska risken för diabetesrelaterade komplikationer – inklusive ögon- och njurskador, hjärtsjukdomar, stroke och amputationer. 

Syftet med en konstgjord bukspottkörtel är att förbättra blodsockervärdena genom att imitera den normala funktionen hos bukspottkörteln, med lite extra information från användaren. Detta kan minska såväl tiden som ansträngningen som krävs för att hantera diabetes.

Teknik med slutet hybridsystem

Slutna hybridsystem är en form av konstgjord bukspottkörtel och de mest avancerade systemen för insulintillförsel till kroppen vi har i dag.

De använder ett avancerat datorprogram för att läsa av blodsockervärdena från en kontinuerlig glukosmätare (CGM), beräknar hur mycket insulin som behövs och levererar det med hjälp av en insulinpump. 

Systemet är konstruerat att mäta och automatiskt justera dosen basalinsulin om blodsockret verkar vara på väg att bli för lågt eller för högt. De kallas hybrid-system eller hybrid-teknik eftersom du som användare fortfarande måste programmera in bolusdoser av snabbverkande insulin vid måltiderna.

Slutna hybridsystem består av tre delar: insulinpump, kontinuerlig glukosmätare och en algoritm.

• En kontinuerlig subkutan insulininfusionspump (CSII) är en digital pumpenhet som kontinuerligt tillför små doser av snabbverkande insulin under huden dygnet runt.
• En kontinuerlig glukosmätare (CGM) är en enhet med en sensortråd som förs in under huden, som automatiskt kontrollerar dina glukosnivåer med några minuters mellanrum, dygnet runt. Sändare skickar sedan avläsningarna trådlöst till en annan enhet.
• Kontrollalgoritmen är intelligent teknik som ligger antingen i pumpen eller i en styrenhet som till exempel en smarttelefon. Den kommunicerar med CGM och pumpen, vilket gör att de kan arbeta tillsammans för att hantera blodsockret. 

Algoritmen svarar på glukosavläsningar i realtid och beräknar dosen insulin du behöver. Den kommunicerar sedan med din pump och ändrar hastigheten på insulintillförseln för att hålla dina blodsockernivåer stabila. Systemet arbetar dygnet runt, även när du sover och inte kontrollerar ditt blodsocker, och justerar dina blodsockernivåer. Cykeln upprepas med jämna mellanrum på 5–12 minuter, beroende på system.

Du behöver inte mäta blodsocker med fingerstick lika ofta om du har en konstgjord bukspottkörtel, men du måste fortfarande delvis själv hantera din diabetes. Bland annat måste du (”tala om”) programmera in när du behöver bolusdoser före varje gång du äter kolhydratinnehållande måltider och mellanmål, justera inställningar av bolusdoser, programmera lämpliga larminställningar (dessa system har alla larmfunktioner förknippade med CGM) och hantera behandling av hypoglykemi eller hyperglykemi.

För- och nackdelar med slutna hybridsystem

Tekniken med slutna hybridsystem är fortfarande relativt ny – i jämförelse med upptäckten av insulin som det har gått ett sekel sedan– och du kanske vill veta mer om för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel innan du överväger att använda en.

Fördelar med slutna hybridsystem

Forskning visar att slutna hybridsystem har acceptabla säkerhets- och effektivitetsprofiler – det förbättrar glukoshanteringen, vilket minskar risken för hypoglykemi (även kallat ”hypo”) och förbättrar livskvaliteten för personer som lever med typ 1-diabetes. 

Fördelarna omfattar:

• Bättre blodsockerhantering: system med konstgjord bukspottkörtel ökar tiden inom målglukosintervallet, vilket minskar tiden i tillstånd med hypo- eller hyperglykemi. Förbättrad glukoshantering är kopplat till minskad risk att utveckla diabetesrelaterade långtidskomplikationer. 
• Minskad risk för allvarlig hypoglykemi: hos både barn och vuxna som lever med typ 1-diabetes.
• Minskat arbete och stress: att hantera diabetes tar tid, arbete och koncentration, vilket kan vara krävande framförallt för den som har diabetes men också för anhöriga och  omvårdnadspersonal. Ett slutet hybridsystem minskar diabetesbördan och ger användarna mer ledig tid.
• Flexibel livsstil: en konstgjord bukspottkörtel kan förbättra livskvaliteten – göra det enklare för dig att träna och leva mer flexibelt med mindre oro för höga eller låga blodsockernivåer

Förbättrat välbefinnande: att använda ett slutet hybridsystem kan erbjuda ökad trygghet, minskad ångest och bättre sömn. Det kan ge ökat självförtroende i hanteringen av diabetes.

Nackdelar med slutna hybridsystem

Nedan är några av nackdelarna med slutna hybridsystem:

• Utbildning är avgörande för att använda systemet på rätt sätt: viktiga delar i utbildningen inkluderar att kunna utföra vissa justeringar i system-inställningar, korrekt kolhydraträkning, bolustiming, användning av larm, hur hantera träning, alkohol samt lågt och högt blodsocker. Det behövs också utbildning i hur man minimerar risken att systemet lämnar autoläget, anslutningsproblem och programuppdateringar, samt utbildning hur man tolkar blodsocker- , insulindos- och systemdata. 
• Du måste byta kanyl regelbundet: för att minimera risken för minskad insulinabsorption och förhindra lipohypertrofi (förtätad fettväv under hudens yta). Lipohypertrofi kan påverka insulinabsorptionen och försämra din blodsockerhantering. 
• Realistiska förväntningar: det är viktigt att förstå att en konstgjord bukspottkörtel fortfarande inte är lika effektiv som ett naturligt organ trots den avancerade tekniken. Du kommer att behöva hantera systemet, kontrollera ditt blodsocker, räkna kolhydrater och lägga till bolusdoser. 

Att känna till de huvudsakliga för- och nackdelarna med att använda en konstgjord bukspottkörtel kan hjälpa dig att bestämma om eller när du vill prova denna relativt nya teknik. Diskutera också med ditt diabetesteam för att se vad de skulle föreslå för dig.

Hur ser framtiden ut för tekniken med slutna hybridsystem?

Vi lever i en spännande tid inom diabetesbehandling och tillgången till tekniken med slutna hybridsystem kan visa sig vara livsförändrande för många människor som lever med diabetes.

En stabil syntetisk form av glukagonanalog (en typ av medicin som används vid behandling och hantering av diabetes) skulle kunna göra kompletta pumpar som tillför såväl insulin som glukagon möjliga – och ge extra skydd mot hypoglykemi. 

Dessutom skulle nya snabbverkande typer av insulin kunna förbättra de slutna hybridsystemen så att de svarar snabbare på blodsockerhöjningar vid måltider, så att användaren skulle slippa ta bolusdoser.

Mer forskning och utveckling inom detta område behövs innan ett komplett slutet system går att förverkliga. Ett komplett slutet system skulle innebära att du inte behöver lägga till bolusdoser när du äter en måltid eller ett mellanmål med kolhydrater.

Prata med ditt diabetesteam eller din diabetessköterska vad som kan vara rätt för dig. Slutna hybridsystem är ett av många olika alternativ som finns tillgängliga

DIA.SE.396-01-SEP2023